- Egentligen var det bara några sekunder av en låt. Några korta sekunder där tonerna gled över i ett snabbt dansbeat alldeles innan musiken tonade bort.
Jag är kär. Jag har alltid varit kär. Jag kommer alltid vara kär i denna man.
Exakt ett decennium har gått sedan Håkan Hellström mejslade fram Känn ingen sorg för mig Göteborg i studentrummet på Åvägen. Sex album, sexton singlar och en EP senare tycker han fortfarande att han är kvar i samma tillstånd när han skriver. Att han fann sig själv i musiken redan där. Det handlar om att hela tiden göra varje låt rättvisa, men också om en sorts respektlöshet mot formen.
-Två steg från Paradise är en nystart i flera bemärkelser. Det är första albumet på Stranded, Universal Musics anrika underetikett. Ett bolagsbyte som för Håkan främst ger möjligheten att med större visioner fortsätta jobba med teamet som följt honom sedan dag ett. Men han betonar också att musiken i sig fått en annan funktion. Musik som livsstil, revirmarkör eller identitetsskapare har helt förlorat sin mening. Det går inte längre att luras av poser och manér. Nu får musiken bara vara vad den är, vilket gjort att den kommit ännu närmre.
- Jag grät aldrig till musik som tonåring, inte en enda gång. Idag kan jag inte lyssna på vissa låtar utan att tårarna rinner. Musiken är viktigare för mig nu än den var för både tio och två år sedan. Men jag behöver den inte längre för att uttrycka mig eller skriva av mig, det är mer ytligt än så. Det handlar om att få leka, drömma sig bort, fly, absorberas av en värld man tycker om. Allt är rätt enkelt egentligen. Om man kan blunda och njuta, då har man lyckats.
Kommentarer
Trackback
